Tio minuter. Det är vad en genomsnittlig svensk tjänsteman lägger på IT-problem varje arbetsdag. Det låter inte så farligt. Men multiplicera det med två miljoner människor, 220 arbetsdagar om året — och plötsligt pratar vi om 73 miljoner timmar och 31,3 miljarder kronor. Varje år.
Siffrorna kommer från en undersökning som Infostat genomfört på uppdrag av Unionen, publicerad i augusti 2025. 1 000 privatanställda tjänstemän intervjuades om sin digitala arbetsmiljö. Resultaten är nedslående.
Varannan tjänsteman: upp till 30 minuter om dagen
Genomsnittet är 10 minuter. Men varannan tjänsteman rapporterar att de lägger upp till 30 minuter per arbetsdag på att lösa IT-problem. Halvtimme. Varje dag. Det är två och en halv timme i veckan — mer än en hel arbetsdag i månaden.
Det handlar inte om avancerad felsökning. Det handlar om vardagsstrider: system som hänger sig, program som kraschar, lösenord som inte fungerar, skrivare som vägrar. Saker som borde vara lösta för länge sedan.
8 av 10 blir stressade
Undersökningen visar att 8 av 10 tjänstemän blir stressade av teknik som inte fungerar. Bland dem blir 3 av 10 mycket stressade. Det är inte en liten irritation — det är en arbetsmiljöfråga.
Och det påverkar mer än humöret. Stress leder till sämre beslut, fler misstag och lägre motivation. IT-strulet kostar alltså inte bara de minuter det tar — det förgiftar resten av arbetsdagen.
"Folk tror att det är dem själva det är fel på"
Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion vid KTH, kommenterar undersökningen och menar att den verkliga kostnaden troligen är ännu högre:
"Jag tror den egentliga kostnaden är ännu högre."
Han pekar på ett mönster som många känner igen: vi skyller på oss själva.
"Folk tror att det är dem själva det är fel på."
Men det är det inte. Det är system som kräver att du anger personnummer i exakt rätt format. Reseräkningar som måste göras om från början vid minsta fel. Program som tar månader att lära sig. Problemet sitter i systemen — inte i människorna som tvingas använda dem.
Det är arbetsgivarens ansvar
Victoria Kirchhoff på Unionen är tydlig: det är arbetsgivarens ansvar att den digitala arbetsmiljön fungerar. Anställda ska inte behöva vara sina egna IT-tekniker.
Ändå är det precis vad som händer — på jobb efter jobb, dag efter dag. Och om det ser ut så här på arbetsplatser med IT-avdelningar och supportnummer, hur ser det då ut hemma?
Hemma finns ingen IT-avdelning
På jobbet kan du åtminstone ringa supporten (och vänta i kö). Hemma finns inget sådant. Där står du ensam med en dator som strular, en skrivare som vägrar och ett virusskydd som gått ut. Eller så ringer du en bekant som "kan lite data" och hoppas på det bästa.
Unionen-undersökningen mäter bara arbetsplatser. Men frustrationen hemma är minst lika stor — och där finns ingen som betalar för de förlorade timmarna.
Måste det vara så här?
31,3 miljarder kronor. 73 miljoner timmar. Stress, frustration och en känsla av att inte räcka till. Och det är bara jobbet.
Professor Gulliksen sammanfattar det bäst:
"Digitaliseringen ska frigöra oss, inte styra oss."
Vi håller med. Och vi tror att det går att göra datorer som faktiskt fungerar — utan att du behöver vara IT-tekniker, varken på jobbet eller hemma.
Trött på att vara din egen IT-support? Läs om hur Kvillo fungerar — en dator som bara fungerar, utan krångel.